Funktionsrätt Sverige uppmanar regeringen att ta fram reformagenda för genomförandet av Funktionsrättskonventionen

Sverige ratificerade FN:s funktionsrättskonvention redan 2008 men perspektivet är fortfarande obefintligt i de politiska prioriteringarna. Det skriver Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

FN har riktat skarp kritik mot Sverige för bristen på genomförande av funktionsrättskonventionen. Sverige har även kritiserats för en bristande förståelse för sina åtaganden och för att funktionsrättsrörelsen inte har involverats i arbetet. Vi menar att regeringen måste agera och ta fram en tydlig reformagenda i dialog med civilsamhället.

Regeringen lyssnar inte på funktionsrättsrörelsen

FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen genomförde våren 2024 sin andra granskning av Sverige. Kritiken var förödande. FN-kommittén presenterade över 80 rekommendationer till Sverige, bland annat att göra konventionen till svensk lag, att ta fram nationella riktlinjer och konkreta handlingsplaner. Andra förslag var att införa klagomekanismer och att aktivt involvera funktionsrättsorganisationerna i reformarbetet och använda rörelsens kunskap som resurs.

I december 2024 delegerade regeringen ansvaret till Myndigheten för delaktighet (MFD) som fick uppdraget att sprida FN:s rekommendationer och ta fram en handlingsplan för funktionsrättspolitiken. Uppdraget var begränsat till befintliga resurser och myndigheten saknade förutsättningar att föreslå förändringar eller översyn av lagstiftning, trots att lagstiftningen är grunden för att säkra rättigheterna i praktiken.

Regeringen har hänvisat civilsamhället till dialog med Myndigheten för delaktighet, men vid alla möten och samråd där vi bjudits in har bordet redan varit dukat och förutsättningarna för samtalet förutbestämda utan att våra förslag om dialog och åtgärder har funnits med på agendan.

Stärk skyddet mot diskriminering

Funktionsrättsrörelsen har inte involverats i prioriteringen av FN:s rekommendationer till Sverige. Våra förslag saknas i det utkast som Myndigheten för delaktighet snart lämnar till regeringen. Av FN:s drygt 80 rekommendationer till Sverige återfinns endast ett tjugotal.

I det funktionsrättspolitiska målet står det klart att politiken ska utgå från funktionsrättskonventionen men förd politik har resulterat i en tillbakagång för rättighetsprinciper, med ökad ojämlikhet på många områden och diskriminering som följd. I jämförelse med flera nordiska grannländers handlingsplaner och EU:s strategi med konkreta politiska åtaganden framstår Sveriges engagemang för rättigheterna som svagt.

Funktionsrättsrörelsen har inte involverats i prioriteringen av FN:s rekommendationer till Sverige.

Regeringen har nyligen meddelat att en nationell samordnare ska tillsättas för funktionsrättspolitiken, men beskedet ger snarare upphov till oro än tillförsikt. Regeringen har redan frånsagt sig ägandet och styrningen av politiken genom att delegera till myndigheter, regioner och kommuner och nu till en nationell samordnare. Avståndet till regeringen ökar ett steg i taget, men konventionen är ett statligt åtagande.

Det är endast regeringen och berörda departement som har mandatet att initiera den lagstiftningsöversyn som krävs för att stärka konventionens ställning i Sverige. I det arbetet måste också skyddet mot diskriminering inom offentlig verksamhet stärkas, funktionsnedsättning inkluderas i lagstiftningen om hatbrott, och tillgången till rättvisa säkerställas, exempelvis genom rätt till rättshjälp och rättsombud för personer med funktionsnedsättning.

Ta FN-kritiken på allvar

Regeringen säger sig ta FN:s kritik på allvar. Nu är det dags att visa det i handling. Sverige behöver en rättighetsbaserad funktionsrättspolitik som utgår från konventionen, inte från administrativa begränsningar.

Vi uppmanar regeringen att ta fram en reformagenda i dialog med civilsamhället.

Några åtgärder brådskar:

• Tillsätt en statlig utredning som säkerställer att svensk lagstiftning är i linje med Funktionsrättskonventionen. Utredningen ska ha ett rättighetsperspektiv med fokus på delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet.
• Säkerställ tillgång till rättvisa för personer med funktionsnedsättning i alla samhällssektorer.
• Inrätta ett tillgänglighetscenter dit personer kan vända sig när deras rättigheter enligt konventionen kränks.

Källa: Alltinget