5965ad24

"Var beredd!"- klartecken för nytt projekt om inkluderande krisberedskap

Tue, 17 Feb 2026 08:19:10 GMT

FN har i sin senaste granskning riktat kritik mot Sverige för bristande inkludering av personer med funktionsnedsättning i krisberedskapen. Nationella kartläggningar visar samtidigt att många kommuner saknar ett systematiskt arbete för att säkerställa att krisberedskapen omfattar personer med funktionsnedsättning.

Mot den bakgrunden startar Funktionsrätt Sverige under 2026 det treåriga projektet "Var beredd!", med målet att stärka delaktigheten i planeringen av krisberedskap och civilt försvar.

– Vi är glada över att projektet nu fått klartecken från Allmänna arvsfonden. Det skärpta säkerhetsläget har satt fokus på vikten av att ingen lämnas utanför i beredskapsarbetet, och erfarenheterna från pandemin visar att det fortfarande finns stora brister. Vi hoppas att projektet kan bidra till att förbättra förutsättningarna för en inkluderande krisberedskap, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Projektet Var beredd! tar sin utgångspunkt i Funktionsrättskonventionen och FN:s rekommendationer till Sverige vid den senaste granskningen 2024. I sina rekommendationer uppmanar FN Sverige att utveckla en mer inkluderande strategi för krisberedskap.

Kunskapsöversyn och företrädarutbildning
Inom ramen för projektet genomförs en kunskapsöversyn och en företrädarutbildning tas fram i samverkan med medlemsförbund, samarbetsorganisationer, kommuner och regioner runtom i landet. I det arbetet får Funktionsrätt Östergötland en nyckelroll i utvecklingen av en pilot.

– Vi kommer att utveckla en företrädarutbildning som ska finnas tillgänglig över tid för personer som vill engagera sig i frågor om krisberedskap och civilt försvar med funktionsrättsperspektivet som utgångspunkt. Det kommer att bidra till att förbättra förutsättningarna för en mer inkluderande krisberedskap på lokal, regional och nationell nivå, säger Nicklas Mårtensson.

Projektet Var beredd! kommer också att samarbeta med MSB, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet och Socialstyrelsen.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Foto: Linnea Bengtsson

Begäran om nomineringar till styrelse och revisorer inför årsmötet 2026

Thu, 15 Jan 2026 10:59:13 GMT

Enligt stadgarna (§ 9) ska valberedningen senast tre månader före årsmötet begära in förslag på kandidater till de poster som ska väljas.

Tidsplan för nomineringar
Årsmötet är den 22 april 2026. Nomineringar ska vara valberedningen tillhanda senast den 22 februari 2026. De som nomineras ska vara tillfrågade och ha accepterat nomineringen.

Nomineringar kan skickas via e‑post till sammankallande Ingvar Edin edin.ingvar@gmail.com

Poster att nominera
• Ordförande – mandatperiod 2 år • Ledamöter – mandatperiod 2 år • Två revisorer – mandatperiod 1 år • Två revisorsersättare – mandatperiod 1 år

Nuvarande funktionärer
Enligt stadgarna (§ 4 moment 6) består styrelsen av minst fem och högst nio ledamöter, inklusive ordförande. Styrelseledamöter väljs på två år med växelvis avgång. Revisorer väljs på ett år.

Ordförande  Solveig Lundström, Eskilstuna, vald till 2026
Ledamöter valda till 2026  Arne Algotsson, Oxelösund
Gunilla Backlund, Eskilstuna
Ann-Christine Johansson, Nyköping
Susanna Kronholm Andersson, Eskilstuna
Veronica Soldan, Katrineholm
Ledamöter valda till 2027
Anneli Johansson, Eskilstuna
Birgitta Rinnman, Eskilstuna
Elisabet Strömberg, Eskilstuna

Revisorer valda till 2026
Hans Hedengren, Nyköping
Alf Svensson, Eskilstuna
Revisorersättare Ingela Åkerstedt, Eskilstuna

Vakant
Kriterier för kandidater
Valberedningen eftersträvar en styrelse med representanter från olika medlemsföreningar och delar av länet. Alla förtroendevalda ska ha kännedom om funktionsrättsfrågor och kunna bidra till styrelsens arbete på ett övergripande plan.

Jäv
Enligt stadgarna (§ 10) får styrelseledamöter och revisorer inte stå i beroendeställning till varandra eller på annat sätt vara jäviga. Som jäv räknas nära släktskap, privat relation, yrkesmässig eller affärsmässig relation.

Kontaktuppgifter till valberedningen
Ingvar Edin (sammankallande)

070‑799 19 53

edin.ingvar@gmail.com

Bidragstak och aktivitetskrav riskerar att slå mot personer med funktionsnedsättning

Tue, 13 Jan 2026 12:54:13 GMT

Regeringen har idag presenterat nästa steg i införandet av bidragstak, aktivitetskrav i försörjningsstödet och stegvis kvalificering till välfärden. Funktionsrätt Sverige varnade redan i samband med höstbudgeten för de samlade konsekvenserna av regeringens bidragspolitik.

– Vi saknar ett tydligt rättighetsperspektiv. Ett bidragstak riskerar att ytterligare försämra levnadsvillkoren för personer som redan lever med mycket små marginaler, och aktivitetskrav som inte tar hänsyn till individuella förutsättningar kan leda till ökad utsatthet och psykisk ohälsa, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Personer med funktionsnedsättning är kraftigt överrepresenterade bland mottagare av försörjningsstöd. Socialstyrelsens analyser visar att ekonomiskt bistånd är sex gånger vanligare bland personer som har insatser enligt socialtjänstlagen jämfört med övriga befolkningen.

För att fler ska komma närmare arbetsmarknaden föreslår regeringen att personer som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter på heltid för att få ekonomiskt bistånd. Samtidigt riktar regeringen ett krav mot kommunerna att de ska erbjuda meningsfulla aktiviteter till alla inom försörjningsstödet.

– Att kommunerna åläggs att erbjuda aktiviteter är i grunden positivt, så länge de är meningsfulla och stärker individens förutsättningar i samhället. Men utan krav på anpassning efter individens behov och funktionsförmåga riskerar insatserna att bli kontraproduktiva och förstärka känslan av utanförskap, säger Nicklas Mårtensson.

Aktivitetskravet föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 och bidragstaket den 1 januari 2027.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Avstängda utrop på spårvagnar gav diskrimineringsersättning – ”hoppas att fallet får betydelse för fler”

Tue, 13 Jan 2026 12:48:41 GMT

En person med synnedsättning har fått 60 000 kronor i diskrimineringsersättning efter att Diskrimineringsombudsmannen (DO) bedömt att Västtrafik gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet.

– Det här visar både vikten av att anmäla när man möter bristande tillgänglighet och betydelsen av att enskilda fall prövas av DO. När brister i tillgängligheten uppmärksammas och får konsekvenser kan fler ta del av samhället på lika villkor, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Under 2024 hade Finn Hellman återkommande svårigheter att resa med spårvagn när de yttre utropen på spårvagnar i Göteborg vid upprepade tillfällen inte fungerade. Han valde att anmäla Västtrafik till DO. I november fattade DO beslut om att det rörde sig om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet enligt diskrimineringslagen. Myndigheten konstaterade att Västtrafik inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att personer med synnedsättning kunde ta del av informationen.

Västtrafik har nu betalat ut diskrimineringsersättning på 60 000 kronor. Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson betonar vikten av att DO driver enskilda fall.

– Vi hoppas att det här fallet – och andra liknande fall – bidrar till utvecklingen mot ett mer tillgängligt samhälle, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

För Finn Hellman är det inte ersättningen i sig som har störst betydelse.

– Det betyder mycket att det erkänns att jag utsatts för diskriminering när man låtit bli att åtgärda avstängda eller för lågmälda utrop på spårvagnarna i Göteborg, säger han.

Han har valt att inte behålla ersättningen för egen del.

– Jag donerar hela summan till organisationen Disability Rights Defenders.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Obs! Personen på bilden har ingenting med artikeln att göra.

Norge stärker funktionsrätten: ”Konventionen behöver bli lag även i Sverige”

Tue, 13 Jan 2026 12:44:13 GMT

Norska Stortinget har röstat för att inkorporera Funktionsrättskonventionen i den norska Menneskerettsloven – en lag som är överordnad nationell lagstiftning.

– Det här är mycket glädjande och betydelsefullt för funktionsrättsrörelsen i Norden. Nu uppmanar vi svenska politiker att följa Norges exempel. Konventionen behöver bli lag även i Sverige. Det skulle säkerställa grundläggande rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Sverige, och borgar därmed för en bättre livssituation för många, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Stortingets beslut innebär att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning får en betydligt starkare ställning i Norge. När lagen träder i kraft får konventionen samma rättsliga status som exempelvis Europakonventionen.

Den norska funktionsrättsrörelsen har länge drivit frågan om att Funktionsrättskonventionen ska få status som lag. Resultatet av gårdagens omröstning betraktas som en stor seger.

– Det här betyder mycket för personer med funktionsnedsättning och deras organisationer. Inte för att det omedelbart kommer att revolutionera samhället, utan för att gruppens mänskliga rättigheter nu blir tydligt erkända och kommer att tvinga norska myndigheter och kommuner att utgå från konventionen i sitt arbete framöver, säger Lilly Ann Elvestad , generalsekreterare på norska funktionsrättsrörelsens paraplyorganisation FFO – funksjonshemmedes fellesorganisasjon, i en kommentar till Funktionsrätt Sverige.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Vill du lära dig om hur man tar hand om din organisations arkiv?

Mon, 12 Jan 2026 14:26:52 GMT

Har du funderingar om vad som ska bevaras och vad som ska kastas! Arkiv Sörmland kommer och föreläser och svarar på frågor den 26 januari kl. 15.00.

Plats: Stora Salen, Eleonoragatan 18 Eskilstuna.

Anmälan: resurs@funktionsrattsormland.se

Avstängda utrop på spårvagnar gav diskrimineringsersättning – ”hoppas att fallet får betydelse för fler"

Mon, 15 Dec 2025 14:37:28 GMT

En person med synnedsättning har fått 60 000 kronor i diskrimineringsersättning efter att Diskrimineringsombudsmannen (DO) bedömt att Västtrafik gjort sig skyldig till diskriminering genom bristande tillgänglighet.

Västtrafik har nu betalat ut diskrimineringsersättning på 60 000 kronor. Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson betonar vikten av att DO driver enskilda fall.

– Vi hoppas att det här fallet – och andra liknande fall – bidrar till utvecklingen mot ett mer tillgängligt samhälle, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

För Finn Hellman är det inte ersättningen i sig som har störst betydelse.

– Det betyder mycket att det erkänns att jag utsatts för diskriminering när man låtit bli att åtgärda avstängda eller för lågmälda utrop på spårvagnarna i Göteborg, säger han.

Han har valt att inte behålla ersättningen för egen del.

– Jag donerar hela summan till organisationen Disability Rights Defenders.

Källa: https://via.tt.se/pressrum/3236588/funktionsratt-sverige

Regionen Sörmland höjer kostnaderna för hjälpmedel samt taxor för baden på länens sjukhus

Fri, 28 Nov 2025 19:47:13 GMT

Vid Regionens Sörmlands fullmäktigemöte i torsdags tog man ett beslut om höjning av kostnader för hjälpmedel samt taxor för baden på länens sjukhus. Detta beslut togs utan att på något sätt informera Funktionsrättsrörelsens medlemmar.

Det har inte förekommit någon som helst dialog eller information om att beslut skulle tas. Vilket i sig är anmärkningsvärt med tanke på att Region Sörmland instiftat ett råd för just information och dialog. Rådet hade ett möte förra veckan och det bör då ha meddelats att detta förslag till beslut skulle tas upp.

Detta beslut innebär kraftigt höjda avgifter på hjälpmedel med i snitt 38.83 %. Som exempel kan nämnas hörselapparater, där sker en kraftigare höjning 850:- till 1400:- samt reparation från 0 till 150:-. Plus besöken. Det innebär en höjning på 60 %.

Vid bassängbaden ändras reglerna på ett sätt som är minst sagt anmärkningsvärt. Alla som vill hyra badet ska nu kunna göra det. Det betyder att Funktionsrättsföreningar får nu en konkurrens av privata personer, gympagrupper och företag nu kan gå in och hyra de temperade baden. Det är ett sätt att närma sig den privata marknaden på bekostnad av de personer som badet i första hand bör vara till för.

Solveig Lundström
Ordförande

Funktionsrätt Sörmland

Inom ramen? - första utställningen om föräldraskap med funktionsnedsättning

Thu, 20 Nov 2025 12:43:19 GMT

För första gången visas en utställning där verken skildrar föräldraskap med fysisk funktionsnedsättning. Det är 25 personer som i drygt 30 verk bjuder på alltifrån lekfull vardag till ångestdriven känslostorm. De flesta verken är fotografier, men utställningen rymmer också målningar, skulpturer och ljudkonst.

– Det är roligt att på det här konkreta sättet kunna visa en mängd bilder av hur föräldraskap med fysisk funktionsnedsättning kan gestaltas, säger Hanna Öfors, projektledare på Funktionsrätt Sverige.

Under de fyra timmar som utställningen visas fysiskt erbjuds författarsamtal, guidad konstvisning och trubaduraktivism. Därefter blir utställningen digital.

Utställningen "Inom ramen?" är en del av projektet Föräldraskap på lika villkor. Projektet är ett samarbete mellan Funktionsrätt Sverige och RFSU med stöd från Allmänna arvsfonden.

– Det händer tyvärr att föräldrar med fysisk funktionsnedsättning ifrågasätts i sin föräldraförmåga och inte får det stöd de har rätt till. Därför har vi satt ett frågetecken efter utställningens namn och bollar på så sätt tillbaka frågan till betraktaren: Ryms vi inom ramen?, avslutar Hanna Öfors.

Foto: Kristina Lyckberg

Källa: TT Nyhetsbryån

Arbetsmarknaden i fokus vid Funktionsrätt Sveriges läns- och regionkonferens

Thu, 06 Nov 2025 10:23:30 GMT

Hur kan fler personer med funktionsnedsättning få ett arbete? Det var en av huvudfrågorna vid Funktionsrätt Sveriges årliga konferens för läns- och regionorganisationer den 22–23 oktober. På onsdagen ledde Funktionsrätt Sveriges styrelseledamot Anders Lago ett samtal med Malin Danielsson (L) och Jonathan Svensson (S) om vägarna till en mer inkluderande arbetsmarknad.

Båda politikerna betonade att offentliga arbetsgivare måste gå före och anställa fler personer med funktionsnedsättning. Samtalet tog också upp de långa handläggningstiderna på Arbetsförmedlingen – i snitt nästan 300 dagar innan en person får tillgång till särskilda stödinsatser – samt behovet av en mer långsiktig och individanpassad arbetsmarknadspolitik.

Samstart

Även under torsdagen återkom arbetsmarknadstemat. Christian Skoog från Arbetsförmedlingen berättade om Samstart , ett EU-projekt med en samverkansmodell som visat goda resultat i att underlätta övergången från skola till arbetsliv för unga med funktionsnedsättning.

Workshop inför valet 2026

Torsdagen innehöll också en workshop om Funktionsrätt Sveriges arbete inför riksdagsvalet 2026, där en central valfråga handlar om att göra Funktionsrättskonventionen till lag i Sverige. Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson informerade dessutom om arbetet tillsammans med andra civilsamhällesaktörer för att behålla och utveckla projektstödet från Allmänna arvsfonden.

Inspirerande exempel från län och regioner

Konferensen bjöd dessutom på flera inspirerande exempel från arbetet i län och regioner:

Funktionsrätt Västernorrland berättade om sin temadag om God och nära vård.
Funktionsrätt Jönköpings län presenterade sitt nya arvsfondsprojekt Alstringskraft för hållbart föreningsarbete.
Funktionsrätt Stockholms län beskrev sitt arbete för att regionen alltid ska göra en funktionsrättskonsekvensbeskrivning innan beslut fattas. Sanna Frost, Funktionsrätt Stockholms län

Bland övriga programpunkter fanns en presentation av projektet Föräldraskap på lika villkor , som drivs av Funktionsrätt Sverige i samverkan med RFSU och med stöd av Allmänna arvsfonden, och en kort information om arbetet inför Patientriksdagen 2026.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige: Regeringen måste rätta till omvårdnadsbidraget

Thu, 06 Nov 2025 10:16:24 GMT

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) skriver i en ny rapport att föräldrar som beviljas omvårdnadsbidrag oftare får en lägre ersättningsnivå än de som tidigare fick vårdbidrag – trots att regeringen var tydlig med att ersättningsnivåerna inte skulle ändras när reformen infördes 2019.

– Nu utgår vi ifrån att regeringen följer upp ISF:s granskning och ändrar så att den får den avsedda effekten med de ursprungliga ersättningsnivåerna, säger Nicklas Mårtensson i en intervju med Heja Olika.

Omvårdnadsbidraget är ett ekonomiskt stöd till föräldrar med barn som har funktionsnedsättning. Det infördes 2019 och ersatte vårdbidraget. Syftet var att skapa ökad tydlighet, rättssäkerhet och likabehandling för föräldrar, men så har det inte blivit.

Funktionsrättsrörelsen har länge påpekat att reformen inneburit en försämring för många familjer. Nu bekräftas den bilden i ISF:s granskning, som visar att föräldrar som beviljas omvårdnadsbidrag får en lägre ersättningsnivå än tidigare, trots att regeringen varit tydlig med att reformen inte skulle påverka förmånsnivåerna.

Otydliga regler
Granskningen visar dessutom att reglerna är otydliga, bland annat när det gäller hur föräldraansvaret ska bedömas. Nicklas Mårtensson säger i intervjun med Heja Olika att det är glädjande att regeringens expertmyndighet nu delar funktionsrättsrörelsens kritik.

– Funktionsrättsrörelsen har i över fem år lyft att ambitionerna inte har uppfyllts och att politiken behöver ändra förutsättningarna för att få avsedd effekt på reformen, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Kä lla: Funktionsrätt Sverige

Rekommendationer för en inkluderande krisberedskap

Thu, 06 Nov 2025 10:10:55 GMT

Rådet för de nordiska samarbetsorganisationerna för personer med funktionsnedsättning, HNR, har tagit fram en ny rapport med rekommendationer för hur krisberedskapen i Norden kan bli mer inkluderande.

TRapporten betonar vikten av att personer med funktionsnedsättning involveras redan i planeringen av krisberedskapen – något som fortfarande sker alltför sällan. Sverige har nyligen fått kritik från FN för att inte alla inkluderas i det nationella krisberedskapsarbetet.

Rekommendationer från HNR

Personer med en funktionsnedsättning och organisationer som företräder dem ska inkluderas i arbete med regelverk och lagstiftning inom krisberedskapsarbete i enlighet med Funktionsrättskonventionens 11:e artikel.
Ett människorättsperspektiv ska vara i fokus då strategier tas fram för praktiskt genomförande av kris- och katastrofhantering.
Tillgänglighet och inkludering ska genomsyra krisberedskapsarbete i de nordiska länderna.
Forskning om och utvärderingar av inkluderande krisberedskap behövs inom hela Norden.
Nationella strategier för inkluderande krisberedskap behöver stärkas i de nordiska länderna.

Rapporten ger också en aktuell bild av arbetet för inkluderande krisberedskap i de olika nordiska länderna.

Läs rapporten:
Bristande inkludering i den nordiska krisberedskapen (pdf)

Funktionsrätt Sverige vill se ökad statlig styrning inom fler områden av hälso- och sjukvården

Thu, 06 Nov 2025 09:56:15 GMT

Funktionsrätt Sverige delar Vårdansvarskommitténs förslag om att staten behöver ta ett tydligare helhetsansvar inom delar av hälso- och sjukvården, men betonar att det krävs mer för att minska ojämlikheten i vården. En starkare statlig styrning behövs även inom områden som inte nämns i kommitténs betänkande.

– En ökad statlig styrning inom områden som hjälpmedel och rehabilitering skulle bidra till att minska den stora ojämlikhet vi ser både i hälsa och vård för personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

I början av juni presenterade Vårdansvarskommittén sina förslag om att öka den statliga styrningen inom delar av hälso- och sjukvården. I sitt remissvar skriver Funktionsrätt Sverige att man ställer sig bakom förslagen om ett utökat statligt ansvar för områden som kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer och rättspsykiatrisk vård. Samtidigt anser organisationen att regeringen behöver gå längre än så.

Ett av de tydligaste uppmaningarna i remissvaret är att regeringen genast bör ta initiativ till en utredning om ökat statligt ansvar inom hjälpmedel och rehabilitering – två områden där de regionala skillnaderna i dag är stora och svårmotiverade.

– Patienter med likartade behov har inte samma tillgång till hjälpmedel på grund av skillnader i riktlinjer, avgifter, kötider och utbud mellan regionerna. Rehabiliteringen karaktäriseras av stor ojämlikhet och ett behov som är större än tillgången, säger Nicklas Mårtensson.

Personer med funktionsnedsättning och kroniska sjukdomar har generellt sämre hälsa än övriga befolkningen och drabbas hårt av ojämlikheten inom vården. Samtidigt lyfter remissvaret en brist i utredningen – avsaknaden av ett tydligt perspektiv på tidiga insatser för att förebygga ohälsa.

– Vi är övertygade om att en väsentligt stärkt statlig styrning och nationell samordning är nödvändig för att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor. Vi ser utredningen som ett första steg på vägen, säger Nicklas Mårtensson.

Läs Funktionsrätt Sveriges remissvar

Källa: Funktionsrätt Sverige

Välkommet med satsning på speciallärare – men risk för fler särlösningar i skolan

Thu, 06 Nov 2025 09:24:01 GMT

Regeringens ambition att utbilda fler speciallärare är ett steg i rätt riktning, men satsningen får inte ske på bekostnad av den specialpedagogiska kompetensen i skolan. Det menar Funktionsrätt Sverige, som efterlyser reformer som stärker både det individnära stödet och skolans arbete med tillgängliga lärmiljöer.

- Hela lärarkåren behöver mer kunskap om behoven hos elever med funktionsnedsättning – och ett större fokus på vikten av inkluderande lärmiljöer, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

Regeringen har tillsatt en utredare som ska se över hur barn och elever ska få stöd av lärare med specialpedagogisk kompetens. Förslaget är att ersätta dagens utbildningar för speciallärare och specialpedagoger med en ny, mer flexibel utbildning som ska ge fler behöriga speciallärare och mer praktiknära kunskap.

– Det är mycket glädjande att regeringen betonar betydelsen av tidiga insatser i skolan. Det är något Funktionsrätt Sverige och våra medlemsförbund har arbetat för i årtionden. Men vi saknar ett tydligare fokus på hur den specialpedagogiska kompetensen ska stärkas i skolans helhet, och förslag som säkerställer att undervisningen i klassrummet fungerar för alla barn och ungdomar i skolan. I flera aktuella skolförslag har regeringen låtit utreda modeller där särskilt stöd i huvudsak ges utanför den ordinarie undervisningen – något som rimmar illa med en inkluderande utbildning för alla, säger Nicklas Mårtensson.

Utveckla lärmiljöer

Funktionsrätt Sverige menar att specialpedagogernas roll har varit avgörande för att utveckla skolornas lärmiljöer och förebygga utanförskap – och att denna kompetens inte får gå förlorad när utbildningarna görs om.

– Det får inte bli ett antingen–eller mellan speciallärare och specialpedagoger. För en verkligt inkluderande skola behövs både det individnära stödet och det systematiska arbetet med att utveckla tillgängliga lärmiljöer, säger Nicklas Mårtensson.

Fokus flyttas från skolans ansvar

I sina senaste remissvar har Funktionsrätt Sverige varnat för en utveckling där fokus flyttas från skolans ansvar till individens svårigheter. Det handlar ofta om elever som faller utanför normen och har behov av olika stödåtgärder. Förebyggande och främjande insatser i skolmiljön nedprioriteras eller ersätts av kortsiktiga individuella stödinsatser.

– Otillgängliga lärmiljöer stänger fortfarande ute många barn och ungdomar med funktionsnedsättning från skolan. Tyvärr ser vi en utveckling där regeringens skolpolitik rör sig bort från målet om en inkluderande skola. En sådan utveckling står i strid med Sveriges åtaganden enligt Funktionsrättskonventionen, säger Nicklas Mårtensson.

Källa: Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige uppmanar regeringen att ta fram reformagenda för genomförandet av Funktionsrättskonventionen

Thu, 06 Nov 2025 09:05:32 GMT

Sverige ratificerade FN:s funktionsrättskonvention redan 2008 men perspektivet är fortfarande obefintligt i de politiska prioriteringarna. Det skriver Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.

FN har riktat skarp kritik mot Sverige för bristen på genomförande av funktionsrättskonventionen. Sverige har även kritiserats för en bristande förståelse för sina åtaganden och för att funktionsrättsrörelsen inte har involverats i arbetet. Vi menar att regeringen måste agera och ta fram en tydlig reformagenda i dialog med civilsamhället.

Regeringen lyssnar inte på funktionsrättsrörelsen

FN:s övervakningskommitté för funktionsrättskonventionen genomförde våren 2024 sin andra granskning av Sverige. Kritiken var förödande. FN-kommittén presenterade över 80 rekommendationer till Sverige, bland annat att göra konventionen till svensk lag, att ta fram nationella riktlinjer och konkreta handlingsplaner. Andra förslag var att införa klagomekanismer och att aktivt involvera funktionsrättsorganisationerna i reformarbetet och använda rörelsens kunskap som resurs.

I december 2024 delegerade regeringen ansvaret till Myndigheten för delaktighet (MFD) som fick uppdraget att sprida FN:s rekommendationer och ta fram en handlingsplan för funktionsrättspolitiken. Uppdraget var begränsat till befintliga resurser och myndigheten saknade förutsättningar att föreslå förändringar eller översyn av lagstiftning, trots att lagstiftningen är grunden för att säkra rättigheterna i praktiken.

Regeringen har hänvisat civilsamhället till dialog med Myndigheten för delaktighet, men vid alla möten och samråd där vi bjudits in har bordet redan varit dukat och förutsättningarna för samtalet förutbestämda utan att våra förslag om dialog och åtgärder har funnits med på agendan.

Stärk skyddet mot diskriminering

Funktionsrättsrörelsen har inte involverats i prioriteringen av FN:s rekommendationer till Sverige. Våra förslag saknas i det utkast som Myndigheten för delaktighet snart lämnar till regeringen. Av FN:s drygt 80 rekommendationer till Sverige återfinns endast ett tjugotal.

I det funktionsrättspolitiska målet står det klart att politiken ska utgå från funktionsrättskonventionen men förd politik har resulterat i en tillbakagång för rättighetsprinciper, med ökad ojämlikhet på många områden och diskriminering som följd. I jämförelse med flera nordiska grannländers handlingsplaner och EU:s strategi med konkreta politiska åtaganden framstår Sveriges engagemang för rättigheterna som svagt.

Funktionsrättsrörelsen har inte involverats i prioriteringen av FN:s rekommendationer till Sverige.

Regeringen har nyligen meddelat att en nationell samordnare ska tillsättas för funktionsrättspolitiken, men beskedet ger snarare upphov till oro än tillförsikt. Regeringen har redan frånsagt sig ägandet och styrningen av politiken genom att delegera till myndigheter, regioner och kommuner och nu till en nationell samordnare. Avståndet till regeringen ökar ett steg i taget, men konventionen är ett statligt åtagande.

Det är endast regeringen och berörda departement som har mandatet att initiera den lagstiftningsöversyn som krävs för att stärka konventionens ställning i Sverige. I det arbetet måste också skyddet mot diskriminering inom offentlig verksamhet stärkas, funktionsnedsättning inkluderas i lagstiftningen om hatbrott, och tillgången till rättvisa säkerställas, exempelvis genom rätt till rättshjälp och rättsombud för personer med funktionsnedsättning.

Ta FN-kritiken på allvar

Regeringen säger sig ta FN:s kritik på allvar. Nu är det dags att visa det i handling. Sverige behöver en rättighetsbaserad funktionsrättspolitik som utgår från konventionen, inte från administrativa begränsningar.

Vi uppmanar regeringen att ta fram en reformagenda i dialog med civilsamhället.

Några åtgärder brådskar:

Tillsätt en statlig utredning som säkerställer att svensk lagstiftning är i linje med Funktionsrättskonventionen. Utredningen ska ha ett rättighetsperspektiv med fokus på delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet.
Säkerställ tillgång till rättvisa för personer med funktionsnedsättning i alla samhällssektorer.
Inrätta ett tillgänglighetscenter dit personer kan vända sig när deras rättigheter enligt konventionen kränks.

Källa: Alltinget

Funktionsrätt Sörmland & Korpen bjuder in till familjedag i Vilsta

Thu, 16 Oct 2025 15:22:19 GMT

Funktionsrätt Sörmland bjuder in till en familjedag i Vilsta tillsammans med Korpen. Prova på Multigames, bokstavsjakt och mångkamp.

Vi bjuder på grillad korv med tillbehör, meddela specialkost!

Datum: Söndag 26/10 kl. 13.00-17.00

Plats: Vilsta Sporthall

Anmälan dig här:
https://publik.funktionsrattsormland.se/anmalan_mote_1_b.php

Se vilka som anmält sig:

https://publik.funktionsrattsormland.se/visa_anmalda_friluftsdag.php

AI i påverkansarbetet – inspirerande föreläsning med Marian Bergroth

Fri, 10 Oct 2025 07:43:36 GMT

Måndagen den 7 oktober fick vi besök av Marian Bergroth från Funktionsrätt Stockholms stad som höll en uppskattad föreläsning om hur AI kan stärka funktionsrättsrörelsens arbete.

Under kvällen fick deltagarna lära sig mer om vad artificiell intelligens (AI) är, varför generativ AI – som kan skapa och tolka text, tal, bilder och video – är något nytt, och hur tekniken kan användas som ett verktyg för delaktighet och påverkan.

Marian visade praktiska exempel på hur AI kan hjälpa till i det dagliga funktionsrättsarbetet:

skriva remissvar, debattartiklar, kallelser och rapporter
sammanfatta dokument och ta fram PowerPoint-presentationer
skapa lättlästa texter, inlägg till sociala medier och planeringar för möten eller konferenser
producera bilder och ge feedback på idéer.

Hon betonade att AI kan bli som en kollega eller praktikant – en som kan mycket men behöver tydliga instruktioner. Därför visade hon hur man blir bättre på att ”prompta”, alltså ge tydliga uppdrag till AI:n, och hur man samtidigt kan värna etik och integritet genom att inte dela känslig information.

Kvällen avslutades med att deltagarna själva fick testa AI-verktyg, exempelvis att skriva en insändare, planera ett evenemang eller koppla en fråga till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Diskussionerna efteråt visade på både nyfikenhet, kreativitet och framtidstro.

Marian presenterade även Funktionsrättsintervjuaren, en ny AI-tjänst som samlar in berättelser från personer med funktionsnedsättning och anhöriga i Stockholm – ett konkret exempel på hur AI kan bidra till att fler röster blir hörda.

”AI är här för att stanna – och vi behöver se till att den används för delaktighet, tillgänglighet och rättigheter”, sammanfattade Marian.

Projektet "Våra röster ska höras" är ett arvsfondsprojekt och pågår till november 2025.

Mer information finns på funktionsrattstockholm.se

Marians Powerpoint presentation kan laddas ner här .

Premiär för Funktionsrätt Sörmlands nya hemsida!

Wed, 01 Oct 2025 07:59:39 GMT

Idag lanserar vi Funktionsrätt Sörmlands nya hemsida med pompa och ståt! Vi gör det lättare för dig att hitta information om funktionsrättsrörelsen i Sverige, lokalt och i länet.

Med ett modernare och mer tilltalande utseende vill vi skapa en plats där alla besökare känner sig välkomna och enkelt hittar den information de söker.

För oss handlar det om att sänka trösklarna. När information är lätt att förstå och lätt att hitta, ökar möjligheten för människor att engagera sig, få stöd och bidra till förändring. Den nya hemsidan är därför en viktig pusselbit i vårt arbete för allas rätt till delaktighet och jämlikhet.

Vi vill också att sidan ska spegla våra värderingar. Genom att presentera vårt arbete på ett öppet och tillgängligt sätt hoppas vi både stärka förtroendet för föreningen och inspirera fler att bli en del av vår gemenskap.

Solveig Lundström
Ordförande

Öppet hus på Föreningshuset E 18 i Eskilstuna

Mon, 18 Aug 2025 20:00:48 GMT

Föreningarna informerar om sina verksamheter! Vi bjuder på gofika i cafeét och underhållning av Lennart "Lelle" Johansson.

Samarrangemang
Ett Samarrangemang av gruppen "Huslyftet", Husföreningen E18, Funktionsrätt Sörmland och Funktionsrätt Eskilstuna i samverkan med ABF.

Rörelseträning med Eva.

Plats: Eleonoragatan 18A i Eskilstuna

Information: Inbjudan (PDF)

Möte om hur vi kan använda AI (Artificiell intelligens) i funktionsrättsrörelsen

Sun, 17 Aug 2025 20:09:18 GMT

AI (artificiell intelligens) är i stark frammarsch inom datavärlden. Hur kan vi inom funktionsrättsrörelsen dra nytta av AI?

Användning av AI
Funktionsrätt Stockholms stad genomför ett projekt om användning av AI i det funktionsrättsliga arbetet. Projektet heter ”Våra röster ska höras”. Du kan läsa mer om projektet på deras hemsida .

Det är viktigt att vi inom den sörmländska funktionsrättsrörelsen hänger med i utvecklingen av AI. Därför har vi bjudit in projektledaren Marian Bergroth till en träff den 6 oktober på E 18 i Eskilstuna för att berätta och visa med konkreta exempel på hur vi kan använda AI i våra föreningar.

Inbjudan till träffen vänder sig till medlemsföreningarna i Funktionsrätt Sörmland samt till de lokala samarbetsorganen. Lokalen (Eleonorasalen) rymmer högst 50 personer, anmäl högst två deltagare per förening, ”först till kvarn gäller”.

När: Måndag 6 oktober

För eventuelle frågor, kontakta Ingvar Edin 070 799 10 53 eller e-post, edin.ingvar@gmail.com

Inbjudan Word eller PDF

Obs! För att delta måste du vara utsedd av din förening.

Anmälan:

kansli@funktionsrattsormland.se